Detta är en nyhet från SVT:s RSS flöde.
EU-skeptiska Junilistan fick drygt 14 procent av rösterna i EU-valet 2004 men försvann helt i nästa val. En lika snabb resa in och ut gjorde Piratpartiet 2009 och lika illa gick det för Feministiskt initiativ som kom in 2014 men röstades bort fem år senare.
Otrogna väljare
Att väljarna beter sig ganska annorlunda i EU-valet jämfört med riksdagsvalet har visats upprepade gånger – de är långt ifrån lika trogna som i andra val.
I EU-valet 2014 fick till exempel Miljöpartiet hela 15,4 procent av rösterna – dubbelt så mycket som i riksdagsvalet.
Lågt deltagande – många personröster
Dessutom är personkryss betydligt vanligare; för 20 år sedan nådde personrösterna nära 60 procent, en siffra som var lika hög i nästkommande val.
Vid senaste valet 2019 hade valdeltagandet segat sig upp till 55,3 procent, samtidigt som andelen personröster hade sjunkit till strax under 40 procent.
Sverige är en enda valkrets i EU-valet, och 21 svenska EU-parlamentariker ska väljas in i det 700 ledamöter starka parlamentet som är uppdelat i sju olika politiska grupper som ideologiskt hör samman.
Vad är då utmärkande för valet till Europaparlamentet jämfört med andra val? Statsvetaren Sofie Blombäck förklarar i klippet.